Jag har idag/igår en debattartikel på Europaportalen om handel och fattigdom.

http://www.europaportalen.se/2010/03/handel-ar-losningen-pa-fattigdomen

Efter en designtävling har en ny logga för ekologiska produkter i EU tagits fram. Vad som var fel med den gamla blomman vet jag inte, men nu blir det ett grönt stjärn-löv istället. Symbolen kommer att vara obligatorisk för att förpackade ekologiska produkter i EU. Det betyder inte att exempelvis KRAV försvinner, eftersom andra märkningar får vara kvar vid sidan om.

Det hela skedde med hjälp av en tävling för designstudenter. 3500 bidrag lämnades in, tre vades ut och sedan röstade över hundratrettiotusen personer på en hemsida. Loggan till vänster vann överlägset.

Den nya loggan införs 1 juli i år.

I dagarna öppnade det digitala EU-biblioteket.

Man har samlat 12 miljoner sidor utav publikationer som skett de senaste knappa 60 åren. Det äldsta dokumentet är ett tal som hölls 1952 av Jean Monnet, en av huvudfigurerna i EU:s barndom. Han hade utformat mycket av grunderna i Kol- och Stålunionen och var dess första ordförande.

Biblioteket är ett svar på den stora efterfrågan på olika dokument som funnit de senaste åren. För att slippa skriva ut så mycket började man skapa pdf-filer och skicka och när efterfrågan på dessa sköt i höjden bestämde man sig för att digitalisera så mycket det bara gick. Nedladdningen tredubblades och nu har man alltså gjort ett helt bibliotek av det hela. En guldgruva för oss som är lite nördiga eller vill leta bland gamla dokument för att hitta något anekdot kring det tidiga EU.

Det är ett lotteri om du som asylsökande får stanna eller inte inom EU

Kommissionen meddelar nu att det är dags att förändra och se över reglerna för vilka som får asyl och inte inom EU. Dagens system är mest ett lotteri där vem som får stanna och inte beror i hög grad på vilket land den sökande råkar hamna i först. Det gamla hatobjektet Dublinkonventionen säger ju att den som söker asyl inom EU endast får söka i ett land och det är det landet som tog emot personen ifråga först. Det skapar också flyktingströmmar som bli absurda då alla vill komma till ett ”snällt” land först, för att ha så stor chans att vinna på lotteriet som möjligt.

Nu ska alltså kommissionen se över reglerna och komma med förbättringsförslag. Vi får hoppas på att det inte handlar om att skärpa reglerna så fler får åka hem, utan snarare skapa en mer tillåtande behandling. EU behöver invandringen, eftersom vi har en allt mer åldrande befolkning och vi föder inte heller 2,1barn per kvinna i snitt. Men den diskussionen är en helt annan och en lång sådan, så den lämnar jag tillsvidare.

Mest asylsökande tar Frankrike (41 800), Storbritannien och Tyskland emot. Sverige kommer som fyra. I förhållande till sin storlek tar Malta och Cypern emot flest, knappast förvånande med tanke på sitt geografiska läge. 2008 inkom 240 000 asylansökningar inom EU och 73 % fick avslag.

Kroatiens ser ut att bli EU:s 28: e medlem, man ser ut att komma före Island, trots gräddfilen...

I ett pressmeddelande idag berättade kommissionen om sin strategi för hur utvidgningen ska ske.

Om nu Lissabonfördraget signeras av Tjeckiens president, så kan utvidgningen ske redan under 2010 för Kroatiens del. Nu är det nog kanske lite väl våga att säga att de kommer med under 2010, men medlemskapsförhandlingarna kan antagligen avslutas då. Sen väntar säkerligen en folkomröstning innan Kroatien kan bli medlemmar, så 1 januari, 2011 är nog ingen dum gissning för när vi får vår 28:e medlem i EU.

Det finns annat intressant att notera från rapporten som släpptes idag. Turkiet får beröm för sina framsteg i demokratiseringsprocessen, bl.a. har en kurdspråkig TV-kanal startats och avtalet med Armenien är en bit på väg, men det finns fortfarande en hel del att göra med grundläggande demokratiska rättigheter som exempelvis yttrandefriheten.

Inte bara Kroatien visar dock på framsteg nere på Balkan, även forna jugoslaviska republiken Makedonien och Bosnien går framåt. I ”Makedonien”s fall, så finns det dock starka konflikter med Grekland. Makedonien sträcker sig nämligen som region långt in på grekiskt territorium och valet av namn på landet är därför ett hett omdebatterat ämne. Jag har själv vänner i det grekiska Makedonien (där bl.a. Greklands näst största stad Thessaloniki ligger) och man är rädd för att om Makedonien blir det vedertagna namnet, kommer gränstvister och anspråk på ytterligare land uppstå med tiden. En inte helt lätt nöt att knäcka, som kommer att vara nödvändigt för att FYR Makedonien ska kunna komma med.

SR, TV4 och NK kommenterar.

Även om denna blogg främst handlar om olika EU-nyheter kan jag inte låta bli att pusha lite för den debattartikel som nu ligger upp på Europaportalen.se.

Amelia Andersdotter från PP gick igår ut och sade att Irland bör rösta Nej till Lissabonfördraget utifrån en demokratisk synvinkel. Min analys är precis den motsatta. Lissabonfördraget är långt ifrån perfekt, men det är definitivt ett steg framåt demokratiskt, inte bara inom EU utan för de delar av vår värld som faktiskt vill in i EU. Dessutom blir EU som sådant mer demokratiskt även om det inte ännu, och antagligen aldrig kommer att nå upp till nationalstasnivå.

Artikeln finns i länken ovan.

Sverige betalar mer än vi får tillbaka från EU

Nu har budgetrapporten för 2008 från kommit. Det är kommissionen som presenterar den.

För oss som vill veta vad som händer med EU:s pengar är det en guldgruva.

Man kan exempelvis konstatera att Sverige fortfarande är en av de största nettobetalarna (vi betalar mer än vi får tillbaka). Vi betalar 3,2 miljarder och får tillbaka 1,4. Vi tillsammans med Tyskland och Nederländerna ligger sämst till. Sverige betalar dock förhållandevis lite i jämförelse med vår BNP. Alltid något att glädjas åt.

En annan trevlig sak att konstatera är att jordbruksstödet minskar i förhållande till andra utgifter. Det är inte längre den största utgiftsposten, även om den fortfarande utgör 37%. Det regionala stödet, som i och för sig lika gärna skulle kunna bakas in i jordbruksstödet ibland, utgör numera 40% av budgeten. Det är inte så konstigt att man försöker flytta över delar av jordbruksstöd till regionalstöd med tanke på all den skit som jordbruksstödet får.

Bara för någon månad sedan valde ju EU att öka stödet till mejeriprodukter, tvärtemot alla tidigare intentioner om minskade subventioner. Det finns alltså fortfarande mycket att göra…

Torsk - en avgörande naturresurs för Islands EU-medlemskap

Jag befinner mig sedan ett par dagar tillbaka på Island. Då är det ju oundvikligt att penetrera ämnet om Islands EU-ansökan ytterligare när man har chansen att tala med vanliga människor och isländska experter.

Den bild jag möter visar på hur tve-eggat det är på Island. Många (speciellt äldre) berättar om hur de har kämpat för sitt oberoende och inte vill släppa taget om sina naturresurser till Bryssel och överlåta beslutsmakt över sådant som de anser vara nationella frågor till andra länder. Samtidigt ser jag demonstrationer mot en slarvig bankindustri och där vajar EU-flaggor som en symbol för stabilitet och säkerhet.

Under gårdagen hade jag möjlighet att diskutera fiskeindustrin och dess påverkan på EU-medlemskapet med Tomas H. Heidar, juridisk rådgivare till Islands utrikesminister. Han var övertygad om att de s.k. ”cod-wars” (torsk-krigen) mellan Island och Storbritannien, inte skulle påverka Islands EU-ansökan. Däremot var han betydligt mer orolig över att Island skulle behöva lämna ifrån sig fiskekvoter till EU. En mycket mer lockande lösning tyckte han var status quo, d.v.s. att Islands fiskekvoter fredas och att dagens läge får råda, när det gäller inom EU. Däremot kunde Island vara med och diskutera när avtal med tredje part sluts.

I mina ögon är det tveksamt om Island kan lyckas med en så bra förhandling att man får behålla alla sina fiskekvoter utan inskränkningar. Om EU inte får någon som helst del av dessa naturresurser, finns det ganska få fördelar för EU att ta med Island i gemenskapen. Den analysen är kanske en aning cynisk. Samtidigt kommer denna fråga att bestämma mycket av vad det isländska folket röstar på i en framtida folkomröstning.

Kommer han återväljas? Liberalerna avgör...

I början av september kommer Parlamentet att återsamlas och börja sitt arbete efter att ha konstituerat sig (d.v.s. beslutat om vem som ska göra vad) på första mötet i juli.

Det kommer antagligen att bli mer spännande än det låter. 14-17sep samlas parlamentet i Strasbourg för förhandlingar och då kommer man ev. välja ny, eller omvälja José Manuel Durão Barroso som kommissionens ordförande. De flesta tidningar har redan skrivit att Barosso antagligen kommer bli omvald, men det är långt från säkert. Den liberala gruppen, där Centerpartiet och Folkpartiet ingår har ännu inte bestämt sig. Deras röst kommer att bli avgörande. Den gröna gruppen och den socialistiska gruppen har på förhand deklarerat att de kommer rösta emot de konservativas kandidat (Barosso), så liberalerna har vågmästarroll i detta.

Det är dock inte ens säkert att frågan kommer upp på dagordningen. Detta beslutas på talmannakonferensen som äger rum 10: e september. Det kan vara så att man vill vänta tills efter att Irland haft sin folkomröstning om Lissabonfördraget den 2: a oktober, innan man väljer ny ordförande för kommissionen.

SEKO och Transportarbetareförbundet är ute och cyklar

Idag publicerar ordförandena för Svenska Transportarbetareförbundet och Seko en debattartikel på SVD Brännpunkt.

De argumenterar och tycker det är synd att de svenska politikerna i Europaparlamentyet inte spritt ut sig för att tänka upp så många utskott som möjligt. Nu har de istället klumpat ihop sig flera stycken i samma och därmed missat sådant som de konstitutionella frågorna hävdas det.

Ett urval av citat följer här:

De svenska parlamentarikerna verkar sakna förmåga till samordning

Med sina 18 parlamentariker skulle Sverige kunna täcka in flertalet utskott med en ordinarie ledamot och en suppleant. Det har man inte alls gjort.

De säger sig vara medvetna om motargumentet:

Vi är naturligtvis medvetna om den självklara invändningen mot den framförda kritiken: parlamentarikerna deltar i partigrupper och ska i första hand informeras och samarbeta i de grupperna, inte utifrån nationell härkomst.

Men jag kan bara konstatera att den sista meningen verkar bara vara tomma ord. Att Moderaterna skulle snacka ihop sig med vänsterpartiet om vilka utskott man ska dela upp sig på är inget annat än en utopi. Varför skulle man vilja göra det? Partierna för ju inte samma politik. Bättre då att snacka sig samman med personer som för samma sorts politik. Jag tror att jag blir bättre representerad av en Centerpartist från Finland än en Vänsterpartist från Sverige om exemplet ursäktas.

Man måste också se till individernas kunskaper. Ska Isabella Lövin strunta i fiskeripolitiken, trots att hon kan den på sina fem fingrar för att Sverige ska få en god fördelning i utskotten? Artikelförfattarna verkar tycka att hon skulle göra ett lika bra i vilket utskott som helst, det konstitutionella nämner de själv som en saknad pusselbit.

Nej, uttalanden som dessa gör inget annat än att blanda bort korten för väljarna. Man röstar inte på svenskar i valet till Europaparlamentet. Man röstar på partier som finns med i partigrupper. Dessa partigrupper förhandlar sedan inom sig för att tillsätta sina poster i parlamentets utskott. Det intressanta är inte vilket land parlamentarikerna kommer ifrån utan vilken partigrupp de tillhör, det borde så högt uppsatta fackliga företrädare ha kunskap om.